klorvatten är ungefär lika sexigt som trafikolyckor, lyssna på en säker källa

onsdag fredag och lördag. tack som fan för att det äntligen är söndag.
såhär kul har jag när linn sminkar sig.

tur att det är mulet idag, för jag och linn har inte rört oss längre än till närbutiken för att köpa choklad och mango - högt prioriterade förnödenheter en dag som denna.

igår drack vi stans bästa sangria, lekte med döden på något hak i el raval och sen vidare i pubrundan till stora sportsbaren där både irländare och kanadensare väntade.
klubba han vi också göra, för i barcelona blir klockan aldrig gammal, natten är fortfarande ung när folk på tunnelbanan sitter med dagstidningen i handen, påväg till jobbet.

i taxin påväg hem igår pumpade vi bruce springsteen.
jag och min nyfunna vän chauffören sjöng halsen av oss och linn satt i baksätet och skämdes.
måste säga att alla dessa taxichaufförer verkligen förgyller och maxar mina nätter.
känns som att jag genom de helt slumpartade konversationer med diverse chaufförer jag haft lär mig minst fyra onödiga faktum varje natt.

lördag och klockan börjar närma sig 18. tänkte gräva upp djupt begraven tanke - hur vore om jag satte på en maskin tvätt, tog en dusch och började tagga lite för ikväll? middag med simon ikväll innan clubbing, italienskt eller wokiwook? svåra val gör livet så jobbigt.

hur mår sverige ikväll?

jag vill att blodet ska flyta

el fin de semana

fredag, o fredag.
nu ska vi göra fredag.

be my corona lime

...and i'll be your sandy beach

oddsen att jag träffar fem fransmän på shoko som visar sig att i höstas har bott och jobbat i sverige - stockholm - täby (!) , finns de?



tydligen.
idag är det lite mulet. vi har inga värktabletter här.

vi åt nybakade crossianter till frukost idag, viktigt att variera sig lite på frullfronten tycker jag.
barcelonas nattliv visade sig vara allt och lite till, så vi fortsätter på samma bana veckan ut.
och för att orka med mig själv och mitt hopplösa jag ska jag nog ta en springtur ner till hamnen i eftermiddag.

(jag älskar mitt liv)

de gångerna jag kan titta på min sambo, linn holmberg, och inse att jag verkligen älskar henne från djupet av mitt hjärta, det är gångerna hon plockar upp mat från gatan och stoppar i munnen.


min framtid på plaza catalunya

conexion, internet på G!!1!!!"!½

har fixat en kille som ska hjälpa oss väldigt svart, svartare än kolsvart med det där ikväll, och eftersom att jag betalade maten igår så har jag tänkt att hackerkillen kunde få betalt i natura av linn.
tror att det finns något djupt inom henne som vill ha ihop det med en datanörd.
grundar det på att hon bland annat sover med sin macbook som en annan klängig tjej sover med sin pojkvän.

plan b är att bjuda honom på min oslagbara pasta med ketchup och köttfärssås.

det får lösa sig vilket som,. för om jag hör akons stämma en gång till så hoppar jag ifrån vår terass. (ja, vi har en terass)

heido sverje

snålar på starbuck's internet då vår jävla lägenhet saknar internet.

idag har familjen storhandlat. vi (jag) vill köpa ett husdjur, bara för att få en fulländad familj med tre medlemmar istället för två, som känns lite ynkligt.
skulle kunna tänka mig en sån där kaninunge de tryckt in i en trång bur och säljer mitt på las ramblas.
vi skulle kunna mata den med all frukt som blir över, det är fan frukt vart man än vrider och vänder sig på det här stället, helt sjukt.

men alltså barcelona är inget att klaga på, jag hör nog hemma här bland alla vrickade och översociala spanjorer tror jag. det känns så i alla fall.

jag ska kirra ett jobb också, snart. blir nog ett sånt där jobbigt jobb - telefonförsäljare.
sen ska jag fixa lite längre boende med. i april och maj. och där ska det fanimej finnas internet, annars får någon smaka på mina tomma hot.
sen lockar morotskakan därborta också, jag slår nog till på den.

och just det, om någon vill följa vistelsen på en lite töntigare blogg så kan mina mer priviliegade vänner få fråga om adressen till en annan sådan som ursprungligen är till mamma.

dame cinco!

vår avskedsmottagning var trevlig. det var jag, miss sangria och mr lindman. det var trevligt.

det är fortfarande snöigt där jag befinner mig så vitt jag kan se, men om tio timmar kommer solen och värmen att skölja över mig. det tackar vi för, tack.

jag är förresten sjukt sjuk, och galet sliten. är nog ganska ful också i stunden om man kan få säga så. spelar nog på inre skönhet inatt, om vi lyckas hitta någon här.

tacka och bock

elin är tjugo år och har ett nytt hem i hammarby sjöstrand
emmeli har en extremt skön säng och en orange katt, och där bor jag.
linn blir min sambo på måndag

det är snöstorm ute, och nu ska jag bära 40 kg livsviktiga förnödenheter i form av två fulla resväskor ut till täby

så tänkte egentligen bara uppdatera om läget lite.
och rekommendera "sjätte tunnan bakfickan" på gamla stan, till er som gillar mjöd, sunkiga toaletter och känslan av att känna er ganska snygga.

ikväll blir det fekke för oss

hakefjord

bad ass



förhoppningsvis ser ni mig aldrig såhär blek igen.
ja emelie, jag klippte bort dig. youre simply just too black for me.

frukost

ställde just kastrullen med ägg på spisen, så nu följer sex minuter av ren och skär upplysning.

storleken på snöflingorna som yr utanför mitt hus går att likna vid körsbär.
förutom att körsbär blommar på sommaren när livet är som bäst, och snö bara uppenbarar sig såhär dags, på den sämre delen av året.

om inte annat vill jag rekommendera färdiga köttbullar, snabbmakaroner, ketchup, sallad och hemmagjord guacamole till lunch nästa gång ni känner er lite sugna på något gott.
ni kommer att bli omvända.
kan nog tala för både sandra och joakim när jag säger att det blev i alla fall vi.

men för att smidigt glida in på något helt annat så blev jag idag både fysiskt och psykisk avlastad, och den vänliga själ som hjälpte mig är till allas förvåning min lillasyster julia.
jag brukar undvika att prata med mamma sent på kvällen innan jag ska gå och lägga mig av en alldeles särskild anledning, men igår kom jag av mig, och som straff för mitt oskärpta sinne så fick jag dödsdomen.

BAM!
"går du ut med ronja imorgon bitti då?"
BAM!
BAM!
BAM!

men nu tog julia henne, så allt är lugnt. och nu är mina ägg klara. skulle hellre strypas långsamt till döds än att äta dem hårdkokta

prospective guardian

snodde spelningslistor på spotify idag av någon som råkat glömma att logga ut i lördags från min dator.
fick således bekräftat för mig att min musiksmak onekligen är väldigt unik.
vet inte huruvida jag ska ställa mig positiv eller negativ till min upptäckt.

och idag städade mamma lite. hon tog upp min inte så väldoftande elizabeth ardens "eight hour cream" och frågade ifall hon skulle slänga den.
min blick på henne frågade om hon var en marsian, eller om hon var trött på livet.
men det gör ingenting nu i stunden, för genom att återberätta det ögonblicket för er så fick jag mellan raderna med ett skönhettips i min annars så värdelösa blogg.
sug på den

jag tänker hopp-a!

ett...

två

tre


snöstorm! och min förflyttningsyta är oerhört begränsad. allt som kan vara bra är bättre än jättebra idag.

det enda som drar ner standard på min fredag är snickerskakorna som ligger i kylen jag dyrt och heligt har lovat att inte röra eller ens så mycket som titta på.

men tjofaderittan lambo!

e.b

hon är fin som en känsla av morfin, fastän hon inte heter christine.
elin är namnet, så vi skippar svamlet.
idag och imorgon hon singel är, kanske även dagen efter där?

ta din chans nu på en gång, efter att ha sett henne framträda denna sång.

0700717407

då hade dom alltså kört ett sånt därnt ´"pracktikal joke" på mig, jag blev helt paff, det var skitskämmigt!

tribute to ulrik

"våga vägra vardag"

all kritik om dålig uppdatering gör mig ängslig, men vad finns det egentligen att säga?
jag har fullt upp ungefär alltid alltjämt ständigt och hela tiden nu för tiden.

men, aktuellt är väl kanske det faktum att jag precis åt en vitlöksklyfta och delar av en ingefärarot i förebyggande syfte.
eller kanske att jag har ett skrämmande skrubbsår över vänster knä och smalben?
sen har jag på mig ett par trosor som verkligen inte är mina... fast det kanske inte alls är nämnvärt.
jag såg blå varelser från planeten pandora springa runt och härja på en bioduk igår också.

och just det, jag har blivit ägare av en ny mobiltelefon som jag tror kan ha högre IQ än vad jag har. och än vad de flesta har, om jag ska vara ärlig. det gör mig lite nervös.

men hur som haver så börjar jag sakta acceptera faktumet att min osmidiga och extremt klumpiga HTC touch diamond kommer att vara en del av mitt liv nu, men det är givetvis en process som är långdragen, smärtsam och otroligt svår. måste ta en dag i sänder känner jag.

fredag är mitt ljus i tunneln i dessa svåra tider.

där satt man. nöjdare än anders lundin, med ett CV på datorskärmen man hade kämpat lite halvhjärtat med i någon timme.
gjort om, gjort nytt, överdrivit lite, suddat lite, och hade tillslut fått till en bra, trevlig liten fyndig text i ett försök att imponera på någon.

ringer sin bästa vän för att bara extrakolla - kan jag skicka in det här eller bör jag ändra på någon liten detalj?

- när jag skickade mitt utkast till linn kände jag mig nog innerst inne lite som en bekräftelsekåt fjortonåring vars garderob blivit ett uppenbart l-ä-c-k-e-r-t plagg rikare.

"men guuuueh! kan jag verkligen ha den här gamla trasan på mig ikväll?"
- vrider, vänder och beundrar sig själv i spegeln, iklädd sin nyinköpta jacka och vet exakt vad alla tänker.

tji fick jag?
"du har ett nytt meddelande i din inkorg. re: CV - linn holmberg"

...ett hugg i magen.

det kändes som att jag precis lagat mat åt en kock.
eller utmanat stefan holm i höjdhopp.
eller mätt mig, rygg mot rygg med världens längsta man.

nu ligger jag här i gästrummet. tiden står stilla, och allt känns bara förjävligt.
imorse betraktade jag min egen tillvaro som plus minus noll.
ikväll är jag nere på minus fyrtio fahrenheit.

min avsikt är nu att ligga uppe hela natten och se "harry potter och halvblodsprinsen", bara för att den är det sämsta j.k rowling någonsin levererat.
jag ska sätta alarmet på 13:00 imorgon för att kunna stressa iväg direkt från sängen till jobbet, och där få smyga in i mitt alter ego, i en värld där mitt självförtroende inte nått botten på en hastighet från 0-100 km/s

men i nutid, - i kall verklighet - så ligger jag bara här.
apatisk.
ser mitt liv flasha förbi mig i kvicka polaroidbilder.

min äckliga katt låter mig inte vara ifred, hon går och stryker sig mot min kropp i hopp om lite närhet och kel.
men det kan hon glömma.
för jag är trasig

killer queen

idag kom kode till åstol, ganska vilsen var hon också.
vi lagade en orgasmisk god kycklingwook, planerade vår fest och packade min resväska.
och imorgon, då ska vi ge mig en HTC touch diamond, och sen gå på bio i göteborg.

fast det här var egentligen inte direkt vad jag hade på hjärtat idag, kära dagbok.
jag ville nog bara säga att efter att ha ägnat en stund av min onsdag åt att prata gamla minnen med emelie, så nu känner jag mig nu lite smått nostalgisk.

jag skrapade därför ihop lite bilder ni ska få ta del av, såna där gamla som man hade glömt bort existensen av.
det kan ju vara kul, typ win-win?



titta på statyer vid pilane var ingen hit vad jag kan minnas.
men vi hade turen med oss och träffade på getter, totempolar och stenar med hål i.



det vankades biobesök en dag, och jag ville se harry potter.
att döma av minen så ville ingen annan det.



sanna råkade ut för en smärre olycka...
så vi fotade henne.



sånt här krävdes för att orka sig igenom andra ring.



min käraste schizo-vän gav mig allt och lite till i en hytt på af chapman.



en misslyckad pyramid utan för e-plan. men försöka duger väl?



den där tjejen, hon dreglar efter mig.
och så har det alltid varit.



jag, sanna och ingrid gick på bio en vinterdag.
vi gick in på toaletten, kissade, och önskade oss sedan lite längre ben.



i ettan på gymnasiet hade jag väldigt mörkt hår. och sen åkte vi till svartedalen och studerade
pissmyror och sjöar med lite för mycket kalk i också.



hiskeligt roliga fester hos karl gjorde livet och gymnasiegången lite lättare.



vår häxa till bildlärare skrek till oss att "om ni inte kan sitta stilla, hålla käften och skärpa er i fem minuter så kan ni lika gärna gå härifrån!"

jag frågar försiktigt tillbaka "får vi ta med oss kameran isåfall?"

det fick vi. och vi lekte backstreet boys. jag tror att emelie försöker göra någon posh spice variant av nick mcCartney...



sen så var det ju den där klassresan också.

nu är det nästan så att man hör vitamin c, "graduation" spela i bakgrunden, och tänker litegrann på dysfunktionella gamla nollsex samhäll/estet.

jag hoppas i alla fall att världens bästa christer jonsson lever livet och röker på lite då och då, lyssnar på clapton, hendrix och cash och njuter som fan.

och hoppas att ingela har brutit ett ben eller något.

lé passenger

någon har gått från a till d-kupa på två månader.
en ska få flytta ihop med sin älskade älskade.
en annan har precis fyllt tjugo och har en månad i paris framför sig.
sen har vi ju hon som just haft en superhelg och har en e.ritzén på veckoschemat.

jag personligen tycker att det är synd att klaga



och på fredag får jag vara med hampus och jennifer.

och ja, jag är rätt så glad av mig idag.

say "cheese"

och här kommer hon.
den artonde februari - nio minuter över sju, då kommer det att finnas christine så det räcker åt alla.

i alla fall i fyra dagar. sen är jag bara min egen.



fast sen är det inte bara destinationen, det är färden också.